Nyheter från hamnen

100609: Nya oroväckande bud från arbetsgivarna angående blixtkårens framtid (del 2 av 2)

Här följer fortsättningen på redogörelsen för vad som för närvarande är på gång i frågan om blixtadministrationen:

Ursprungsplanen

En tidig plan som både Projektgruppen och facken ansåg intressant, gick ut på att administrationen av blixtsystemet skulle skötas av ett nytt bolag, ägt till lika delar av de tre stuveribolagen. Detta förslag föll dock på att kommunens jurist ansåg ett sådant förslag kunde strida mot lagen så länge något av ägarbolagen fortfarande var kommunal egendom. (Läs föregående artikel om Kommunallagen, "kompetensenligheten" och Alliansregeringens nya lagstiftning).

Tre blixtbrickor för varje behovsanställd hamnarbetare

Under en längre tid har det nu framstått som relativt klart för både fack och arbetsgivare att det framledes troligen kommer krävas att varje blixtarbetare har tre blixtbrickor - en för varje stuveribolag man arbetar i. Det innebär också att man kommer att få tre olika lönebesked i slutet av varje månad. Detta för att undvika en situation där de blixtanställda anses ingå i ett bemanningsföretag, vilket skulle kunna innebära att systemet både är lagstridigt och att samtliga blixtarbetare diskvalificeras från a-kassan.

Bemanningsföretag presenterar sig

Vem som faktiskt skulle kunna sköta själva uttagningen till arbete i enlighet med Blixtregelverket, har dock varit en öppen fråga. Ett företag som ska överta personaladministrationen i delar av Stockholms hamn har, tillsammans med ett IT-företag, varit på besök i Göteborg för presentation. Hamn4an var positiva till det föreslagna datasystemet som IT-företaget höll på att arbeta fram (även om detta i första läget var avsett att hantera 17 blixtarbetare i Stockholm, inte närmare 200 i Göteborg) men förstod inte alls syftet med att ta in det aktuella bemanningsföretaget i Göteborgs hamn. Faktum är att man saknade ändamålsenlig erfarenhet av stuveriverksamhet, var helt obekant med blixtanställningsformen och kårens uttagningsregelverk samt angav att man "ville ha in en fot i Göteborgs hamn" som skäl för sitt intresse att överta blixthanteringen.

Hamn4an och Transport2an lägger fram gemensamt alternativ

Fackföreningarna gjorde då bedömningen att en lösning där ett externt bolag övertar hanteringen av blixtadministrationen riskerar att bli mycket kostsamt, innebära stora inkörningsproblem som drabbar blixtkåren (i form av många feluttagningar, konflikter kring regelverkjets tillämpning etc.) och sakna förtroende bland de berörda hamnarbetarna. Därför tog Hamn4an och Transport2an gemensamt fram ett förslag på en åtminstone temporär lösning av blixtproblematiken.

Förslaget gick ut på att de tre stuveribolagen genom en gemensam höjning av den fackliga schablontiden för båda facken, garanterade att jobblista för blixtkåren vid varje uttagningstillfälle sammanföll med stuveribolagens manskapsbeställningar och gällande blixtregelverk. Denna fackliga administrationsmodell av blixtuttagningen skulle minimera risken att blixtkårens ansågs vara del i ett bemanningsföretag, begränsa kostnaderna (kostnaden uppskattades landa på mindre än hälften av de summor som tidigare diskuterats gällande den dagliga driften för externt bolag) och med erfarna och kompetenta blixtarbetare som garant skapa förutsättningar för en smidig övergång med starkt förtroende från blixtkåren. Chefer inom Skandiahamnens produktionsledning har uttryckt gillande kring idén.

Nej från presidiet

Förslaget från hamnfacken förblev länge obesvarat, eftersom frågan hänsköts till bolagsstyrelsens presidium. I den diskussionen ingick således Sven Hulterström (s), Lars-Åke Skager (m) och Gerd Sjöholm (först ansvarig för utredning av hamnprivatiseringen, nu ansvarig för genomförandet av densamma). Svaret från presidiet kom den sista maj:

"Vi uppskattar ert initiativ och er önskan att hjälpa till med blixtadministrationen. I det här läget är ägaren dock inte beredd att göra några sådana lösningar inför överlåtelsen till extern operatör. Bolagen behöver en lösning som kommer att upplevas som enkel och som också hanteras av en part som uppfattas som oberoende  av en framtida ägare.

Uppdraget kommer därför att gå ut på förfrågan. Om ni bedömer att ni uppfyller kriterierna så är ni välkomna att lämna anbud."

Fackföreningarna uttryckte omgående att presidiet nog missuppfattat upplägget och bad om ett möte. För det första bör facklig administration av uttagningslistorna för blixtkåren betraktas som betydligt mindre komplicerad än överlåtelse till ett externt bolag. För det andra är det svårt att se vilken part som skulle vara mer oberoende/opartisk än just blixtarbetarnas fackföreningar när det gäller att tillsättningen av jobb i enlighet med blixtregelverket. Idag, onsdag, meddelade Gerd Sjöholm att Sven Hulterström (s) kan tänka sig ett möte, men först efter sommaren (!).

Nu: Tidspress, förenklad upphandling och utökad "outsourcing"

Efter att presidiet avfärdat fackföreningarnas förslag står det nu klart att blixtadministration ska "outsourcas" och alltså läggas ut på externt bolag. Detta ska ske genom ett s.k. förenklat anbudsförfarande, då det förväntas röra sig om ganska stora summor. Projektgruppen upplever en stark tidspress och tanken är att det externa bolaget ska vara på plats i slutet av sommaren. Kriterierna och kraven för anbudet ska presnteras för fackföreningarna vid förhandling nästa vecka.

Samtidigt meddelade Skandiahamnens personalchef Peter Svanberg denna vecka för blixtrådet att även han numera är inblandad i processen. Svanberg ska ha fått i uppdrag att utreda om ytterligare delar av blixthanteringen ska läggas ut på extern aktör. Även lönehanteringen kommer med stor sannolikhet läggas ut på en extern aktör, vilket Hamn4an anser ökar risken för att de blixtanställda kommer att betraktas som bemanningsanställda av a-kassornas inspektionsmyndighet.

Framtiden oviss

Förloppet går just nu mycket snabbt. Vid ett möte med Projektgruppens Gerd Sjöholm, Birgitta Tideström och Jan Appelgren idag, framförde Hamn4an att det är hög tid att alla blixtanställda får möjlighet att träffa de ansvariga, få information och ställa frågor kring framtiden. Frågan noterades och Projektgruppen förväntas återkomma med om och i så fall när ett sådant informationsmöte kan bli aktuellt.

Blixthanteringen kommer att vara en punkt på Hamn4ans medlemsmöte imorgon (torsdag) kväll. Därför hälsas blixtmedlemmar särskilt välkomna.

100608: Nya oroväckande bud från arbetsgivarna angående blixtkårens framtid (del 1 av 2)

Under det senaste halvåret har diskussioner pågått mellan fackföreningarna och den s.k. Projektgruppen som leder uppdelningen och utförsäljningen av stuveriverksamheten i Göteborgs hamn. Projektgruppen, som i denna fråga letts av Birgitta Tideström och konsulten Jan Appelgren, har redan tidigt klargjort att målsättningen varit att bevara det välfungerande blixtsystemet. Nu verkar nya vindar blåsa i kontorskorridorerna. Vi ska försöka att noggrant redogöra för alla turer i blixtfrågan. Detta kommer dock att ta tid och därför delas presentationen upp i minst två delar. Nedan följer del 1.

Bakgrund

Uppstyckningen av stuveriverksamheten och den förestående privatiseringen, ansågs av arbetsgivarsidan innebära stora svårigheter för en gemensam blixtpool administrerad av Skandia CT. Skälen var följande:

* Kommunal verksamhet får, enligt bl.a. bolagsstyrelsens tolkning av Kommunallagen, inte syssla med uthyrning/fördelning av personalresurser som involverar andra bolag. Framförallt gäller detta förbud gentemot privata bolag. Däremot är det motsatta tillåtet, vilket också bidragit till bemanningsföretag numera förekommer i begränsad omfattning även i landets hamnar.

Vid årsskiftet beslutade Alliansregeringen om ny lagstiftning på detta område. Den nya lagen innebär att enskilda näringsidkare kan stämma ett kommunalt bolag som överskrider sitt "kompetensområde" till Stockholms Tingsrätt. Om det kommunala bolaget då förlorar tvisten, kan man tvingas att omedelbart avsluta verksamheten till stora kostnader. Följden har blivit att kommunala bolag därför självmant inskränker sitt verksamhetsområde, för att inte utsätta sig för risker. Detta är också ett av de angivna huvudskälen till varför Göteborgs hamns blixtarbetare inte längre anses kunna tas ut för jobb samt avlönas genom Skandia CT.

* Vidare har angetts att nya privata ägare kan ifrågasätta objektiviteten hos blixtadministrationen om den ligger under ett av de tre stuveribolag som utnyttjar blixtkåren för att klara sitt dagliga behov av arbetskraft.

Fackföreningarna har anfört tre avgörande ståndpunkter för att en lösning ska kunna komma till stånd:

* Blixtregelverket är heligt. Det regelverk som numera (efter årtiondens väntan) finns dokumenterat angående uttagningsregler, ersättningar och arbetsvillkor för blixtkåren, måste kvarstå. Om det finns behov av förändringar av regelverket ska dessa förhandlas. De regler som styr blixtarbetet är i allt väsentligt en turordningslista som ska utradera godtycklig jobbtillsättning. Varje registrerad blixtarbetare, som genomgått och klarat grundläggande hamnarbetarutbildning, ska tilldelas arbete utifrån rak turordning, med hänsyn tagen för kompetens (exempelvis särskild utbildning för maskinkörning, tallyjobb, anvisaruppgifter m.m.)

Ett fungerande turordningssystem är en grundläggande förutsättning för att hamnfacken ska kunna acceptera blixtarbetet i hamnarna, då denna anställningsform är unik i avseendet att blixtarbetarna inte omfattas av grundläggande rättigheter såsom LAS (Lagen om Anställningsskydd).

* Blixtarbete över hela hamnområdet. Det är av yttersta vikt för hela blixtkåren att behovsanställda hamnarbetare även efter stuveribolagens och privatiseringen har rätt att utföra hamnarbete i såväl Bilhamnen, Containerterminalen och Ro/ro-terminalen. Lika avgörande är att tillsättningen av arbetskraft samordnas mellan stuveribolagen. Detta eftersom behovet av extra arbetskraft varierar kraftigt över tid och mellan terminalerna. Blixtkårens kontinuitet och kompetens är beroende av att man kan kan dela på jobben i en högintensiv bilhamn under tider när behovet av extraresurser i containerhanteringen är lågt. Och tvärtom.

Det är variationen och möjligheten att arbeta gränsöverskridande inom stuveriverksamheten som gjort att Göteborgs hamn under många år kunnat ha en stor kår av erfarna och ytterligt välutbildade behovsanställda hamnarbetare för att hantera kort- och långsiktiga svängningar i hamnverksamheten. För blixtarbetarna är detta en fråga om arbetsmiljö men framförallt om trygghet, då man ju saknar juridisk anställningstrygghet trots 5, 10 eller 35 år på kajen. Om kåren delas upp och skärmas av från vissa verksamheter kommer många blixtarbetare att tvingas att söka sig andra jobb. Man har helt enkelt inte råd att förbli arbetsgivarnas trygghetslösa arbetskraftsbuffert, som alltid får stryka på foten vid konjunkturnedgångar och produktionsomläggningar. Ett sådant frånfall skulle kosta arbetsgivarna enorma summor ifråga om utbildning och inskolning efter perioder av minskade arbetstillfällen för extrapersonalen.

* Ingen överföring till bemanningsföretag. Arbetsgivarna och Projektgruppen diskuterade inledningsvis att överföra blixtkåren till en extern part, i form av ett bemanningsföretag. Detta är fullständigt otänkbart för en överväldigande majoritet av de blixtanställde, vilket kåren också klart uttryckt för arbetsgivarna. Att de blixtanställda överförs till ett bemanningsföretag skulle innebära att blixtarbetarna underkastas en mängd ytterligare inskränkningar av sin frihet och trygghet, samtidigt som man fortfarande står utan det grundläggande rättigheter som omfattar alla andra anställda på arbetsmarknaden.

Riskerna är följande:

Om ett bemanningsföretag tar över blixttillsättningen från Skandia CT - även om samtliga blixtanställda registreras som behovsanställda hamnarbetare i vart och ett av de tre stuveribolagen och också avlönas av dessa tre bolag - så finns risken att IAF (Statens inspektionsmyndighet för a-kassorna) betraktar blixtarbetarna som bemanningsanställda. Det finns ingen möjlighet att få ett förhandsbesked av IAF i denna fråga.

Detta är avgörande då anställda i bemanningsföretag enligt lag inte kan uppbära a-kassa vid arbetslöshet. Lagstiftningen utgår istället från att bemanningsföretaget ska säkra deras inkomst även när efterfrågan på arbetskraft sjunker. Under den krisperiod som världen, Sverige och inte minst blixtarbetarna i Göteborgs hamn genomgick 2009, skulle detta ha inneburit att de allra flesta blixtarbetare helt fått lämna yrket eftersom de inte kunnat försörja sig utan a-kassan. Hamnarbetsgivarna har aldrig behövt ta något som helst ansvar för de blixtanställdas försörjning, då de endast är anställda just de timmar då de arbetar. Om sjunkande efterfrågan på extra hamnarbetskraft framöver innebär fritt fall ekonomiskt för den enskilde, kommer detta få förödande konsekvenser för blixtsystemet.

Om hamnarbetsgivarna skjuter över sitt redan begränsade arbetsgivaransvar för blixtanställda på ett externt bolag, så förlorar blixtsystemet sin legitimitet. Blixtanställningen är sedan det senaste halvseklet unik för hamnverksamhet och ska inte gå på export till andra avtalsområden. Det ska inte heller importeras i bemanningsbranschen. Om blixtarbetarna i Göteborgs hamn ska överföras till ett bemanningsföretag måste anställningsformen skrotas och ersättas med ordinära anställningar i detta bolag. Då framstår hela hamnstrukturen i Göteborg, med ett kontinuerligt uttag av extrapersonal och övertidsarbete uppgående till närmare en tredjedel av totalarbetstiden, som en lika självklar som akut stridsfråga. Om blixtsystemet skrotas till och ansvaret för resursförsörjning och uttagningsregler överförs till ett bemanningsföretag, så är den kontinuerligt låga andelen fast personal i stuveribolagen givetvis helt oacceptabel.

Vid övergång till bemanningsföretag kommer hamnarbetsgivarna att lida stora ekonomiska förluster. Ett bemanningsföretag kan svårligen, som idag, ha ett drygt hundratal (det finns omkring 160-180 aktiva blixtarbetare sammanlagt, men alla är givetvis inte uppsatta för arbete samtidigt) utbildade hamnarbetare, i många fall med specialkompetenser, tillgängliga dygnet runt, året runt. Inte att kraftigt höja kostnaderna för arbetskraften.

Ovanstående har varit grundförutsättningarna för parternas diskussioner och försök att hitta lösningar på blixtfrågan. En ytterligare artikel om den senaste tidens oväntade och oroväckande vändningar kommer inom kort.