Tisdagen den 7:e juni åkte avdelningens ordförande Peter Annerback, förtroendeman Erik Helgeson samt regionale förtroendeman Martin Berg till Danmark på facklig studieresa.
Resans första stopp blev i Esbjergs hamn, dit vi kom fram på eftermiddagen. Esbjergs hamn består av flera bolag, vilka främst sysslar bilhantering, materialtransporter för verksamheter till havs (plattformar, byggen etc.), bulklast, utskeppning av vindkraftverk samt ro/ro-trafik. Hamnarbetarna är i huvudsak uppdelade i två grupper. Omkring 120-150 av hamnarbetarna är blixtanställda och arbetar över hela hamnen med alla förekommande arbetsuppgifter. Tillsättningen av arbete sker enligt strikt turordningslista där hamnarbetarna på traditionellt vis tas ut för jobb klockan 08 samt klockan 10 varje morgon i det kommunala hamnbolagets mönstringslokal. Fördelningen av arbete sker enligt principen att den som står först på tur för dagen väljer jobb först bland tillgängliga jobb, den som står näst i kön väljer därefter osv. Processen administreras fullt ut av fyra förtroendevalda från de blixtanställdas fackförening (som också organiserar ett 20-tal fastanställda, bl.a. inom det kommunala hamnbolaget). Organiseringsgraden är mycket hög. Blixtarbetarna har exakt samma timlön samt start- och sluttid som de fastanställda när de tas ut för jobb. Fackklubbens ordförande Henning Hyllested förklarade att det i dagsläget finns mycket gott om arbete. Enligt de blixtanställda hamnarbetare vi träffade, trivs man med att tillämpa ett gammaldags uttagningssystem utan vare sig telefoner, datorer eller arbetsgivarinblandning. Hamnaktörerna är också nöjda och tycker att personaluttagningen fungerar bra och möter deras behov. Det stora flertalet blixtanställda hamnarbetare är inte intresserade av fasta anställningar.
Ett av huvudskälen till Hamn4ans fackliga utlandsresa var att kommunägda Älvsborgshamnen ju ska föras över i privat regi. De nya ägarna är rederijättarna DFDS och Cobelfret. DFDS har sedan mycket länge en egen terminal i Esbjerg, där det i dagsläget finns kollektivavtal om att man ska vara minst 60 fastanställda hamnarbetare. Arbetsstyrkan hanterar i huvudsak DFDS två linjer till Immingham respektive Harwich i England. Fartygen är mindre och äldre än de DFDS-fartyg som anlöper Göteborg från Immingham och Ghent. De DFDS-anställda har en egen fackklubb, som dock samarbetar tätt med de blixtanställdas. En process pågår för att fackklubbarna ska slås samman.
Själva terminalen i Esbjerg är relativt liten i jämförelse med Älvsborgshamnen, med ytor anpassade just för de aktuella linjerna. Detta gör det möjligt att ställa loss och last mycket nära kajkanten. Körsträckorna är således korta. Själva arbetsupplägget är förutbestämt genom avtalade bemanningsmallar som baserar sig på hur många enheter som ska hanteras. Varje enhet, vare sig det är en kassett, en trailer eller en personbil, räknas. Om omsättningen uppgår till X antal enheter tas ett förutbestämt antal maskinförare, manuella, rollsignaler, rampvakter och säkerhetsmän ut. Bemanningen förändras alltså inte efter arbetsledningens godtycke från dag till dag, utan efter ramar som förhandlats fram mellan arbetsgivare och fackklubben. Mot bakgrund av detta förklarade fackklubbens ordförande Brian Mayland att maskinförarna idag själva vevar sina stödben, men att man å andra sidan har ett större antal arbetsuppgifter ombord och kring fartygen än vi har i Göteborg. Sammantaget kör hamnarbetarna i Esbjerg mindre maskin i sin arbetsrullning än oss.
Vidare förklarade de fackliga företrädarna att arbetet är uppbyggt kring beting och förhandlade förutsättningar. Arbetslagen hanterar en angiven båt mot en fastställd betalning som inte kan förändras utan kollektivavtalsförhandlingar. Detta gäller såväl fastanställda som blixtanställda. Kan man färdigställa båten i förtid går arbetslaget alltid hem (i praktiken upprätthåller dock många av de anställda en dansk tradition av sitta kvar och diskutera några timmar över en öl efter att båten gått). Hamnarbetarna anser att detta utgör ett viktigt incitament för fart för de sammansvetsade arbetslagen. I dagsläget vänder man därför båtarna snabbt, vilket innebär stora och uppskattade besparingar av exempelvis bunkerolja för rederiet.
De anställda på Esbjergs DFDS-terminal har inga fastlagda arbetsscheman som sträcker sig långt fram i tiden, utan tas ut utifrån en rullningslista som fastställs veckovis. De är garanterade betalning för ett antal timmar per vecka och ersätts med övertidsbetalning om de skulle arbeta mer än så. Genom att byta med varandra eller helt enkelt ta bort sig ur rullningen, har man ganska goda möjligheter att styra arbetstidens förläggning. Om den fastanställda personalen inte räcker till tar man in blixtarbetare för att fylla den aktuella luckan, vilken arbetsuppgift det än må handla om. I praktiken har hamnarbetarna lägre veckoarbetstid än anställda på fartygsschemor i Älvsborgshamnen. En jämförelse av den genomsnittliga årslönen ger vid handen att Esbjerg-gubbarna tjänar ungefär lika mycket i danska kronor som fartygsanställda i Älvsborgshamnen tjänar i svenska kronor.
DFDS-terminalen i Esbjerg har varit i rederiets regi under mycket lång tid. Fackklubben motsätter sig i dagsläget förslag på att överföra den i kommunal regi. Mottagandet som Hamn4an fick i Esbjerg var mycket trevligt och det finns ett ömsesidigt intresse av att lära mer av varandra. Arbetsgivarsidan talar gärna om "benchmarking" eller komparativa studier av olika terminaler, där de inte sällan säger sig se möjligheter att spara in på personalen efter inspiration från andra hamnar. Fackföreningarna var överens om att vi bör genomföra liknande jämförande analyser för att få en korrekt bild av helheten, inspireras av varandras framgångar och även utveckla samarbete för att gemensamt förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor.
Mer siffror, avtalsupplägg och annat gällande Esbjergs hamn kommer att diskuteras på medlemsmötet kommande tisdag, den 14:e juni.