110209: Diskussionen om en ny Göteborgsbilaga- Del 1

Med anledning av inledande förhandlingar om en ny Göteborgsbilaga till det centrala Hamn- och Stuveriavtalet, kommer här en summarisk skriftlig sammanfattning av händelseförloppet hittills. Eftersom detta omfattar ett stort område kommer sammanfattningen delas upp i flera poster på hemsidan. Nedan följer del 1:

På avdelningens medlemsmöte den 26:e januari lade styrelsen fram ett idéunderlag, tidigare dryftat med Transport2ans styrelse, inför framtida förhandlingar om en ny Göteborgsbilaga.

Styrelsens diskussionsunderlag innefattade 5 huvudområden att föra vidare för förhandling med hamnarbetsgivarna.

§1

Gemensam hamnarbetarpool för samtliga hamnarbetsgivare. Den grundläggande tanken är att samtliga hamnoperatörer, såväl offentligägda som privatägda, ska hämta all hamnarbetskraft från en gemensamt ägd pool. Modeller för detta finns bland annat i det tidigare existerande Hamnarbetarkontoret i Göteborg och i många av norra Europas storhamnar. Fast anställda hamnarbetare från poolen blir utplacerade på de olika terminalbolagen, men återförs till poolen om arbetsbrist uppstår i någon av terminalbolagen. Blixtanställda jobbar, precis som idag, i samtliga hamnbolag. Tanken är att stärka hamnarbetarnas anställningstrygghet och personalens rörlighet mellan bolagen.

§2

Begränsning gällande utnyttjande av bemanningsföretag. Hamn4ans och Transport2ans styrelser efterlyser en skarp avtalsbegränsning gällande utnyttjande av bemanningspersonal för hamnarbete. Detta särskilt med beaktande av att hamnarbetsgivarna redan har tillgång en unikt flexibel blixtresurs som dessutom inte omfattas av LAS. 

§3

Förändrat övertidsreglemente. Utkast till nytt regelverk, särskilt gällande ersättningar, framlades. Förslaget liknar i många delar det regelverk som fanns i den tidigare Göteborgsbilagan, vilket särskilt premierade tuffa övertidstimmar på sena kvällar och nätter.

§4

Konsekventa viloregler. Fastställande av klara regler kring natt- och dygnsvila som kan tillämpas konsekvent, såväl i tider då det finns gott om tillgänglig personal som i tider av personalbrist. Detta för att säkra lika behandling av alla kollektivanställda och att en trygg arbetsmiljö inte underställs produktionsbehov.

§5

Förändrade kvittningsregler och införande av tidbank. Det framlagda diskussionsförslaget innebär att det årliga övertidstaket på 200 timmar tillämpas konsekvent för alla hamnarbetare, oavsett exempelvis veckoarbetstid. Detta hänger intimt samman med införande av en länge efterlyst kompbank. För att jobba mer än 200 timmar övertid på ett år, skulle endast kvittning genom tjänstledighet eller kompledighet vara tillåten.

Styrelsen framlade idéer om ramarna för kompbankens utformning:

------------------------------------

Timersättningen för övertidsarbete kan sparas i kompbank istället för att direkt tas ut i pengar vid påföljande löneutbetalning. Övriga lönetillägg i samband med övertidsarbete utbetalas dock alltid direkt. Sparad komptid kan senare tas ut som reda pengar eller som betald kompledighet.

Maximalt kan 200 övertidstimmar sparas i kompbanken. Intjänandet sker rullande, utan begränsning av antalet sparade timmar per månad. Sparad komptid kan sparas från ett år till ett annat.

Hamnarbetaren kan välja att spara halva eller hela övertidspasset.

-----------------

Vid uttagande av kompledighet är normalläget att en timmas kompledighet ersätts med pengavärdet av en övertidstimme. Normalläget benämns faktor 1.

Exempel: En hamnarbetare som jobbat över 8 timmar och sparat dessa i kompbanken, kan vid annat tillfälle ta kompledigt i 8 timmar med faktor 1. Det aktuella avdraget från månadslönen ersätts då istället av betalning motsvarande 8 övertidstimmar.  

Uttagande av kompledighet med faktor 1 berättigar till kvittning motsvarande antalet komplediga timmar. En hamnarbetare som arbetat 200 timmar övertid och därefter tar kompledigt i 16 timmar med faktor 1, har därefter möjlighet att jobba ytterligare 16 timmar övertid innan denne slår i övertidstaket detta år.

----------------- 

Hamnarbetaren har också möjlighet att ta ut intjänad kompledighet med exempelvis faktorerna 0,5 och 2.

Vid uttagande av kompledighet med faktor 0,5 kan hamnarbetaren ta ut dubbelt så mycket kompledighet som dennes antal sparade övertidstimmar i kompbanken, men ersätts då endast med halv övertidsersättning (vilket motsvarar timlönen för dagtidsarbete) per timma.

Exempel: En hamnarbetare som jobbat över 8 timmar och sparat dessa i kompbanken, kan vid annat tillfälle ta kompledigt i 16 timmar med faktor 0,5. Det aktuella avdraget från månadslönen ersätts istället av betalning motsvarande 16 dagtidstimmar (0,5 * 8 övertidstimmar).  

Uttagande av kompledighet med faktor 0,5 berättigar till kvittning motsvarande hälften av antalet komplediga timmar. En hamnarbetare som arbetat 200 timmar övertid och tar kompledigt i 16 timmar med faktor 0,5, har därefter möjlighet att jobba ytterligare 8 timmar övertid innan denne slår i övertidstaket detta år.

-----------------

Vid uttagande av kompledighet faktor 2 kan hamnarbetaren endast ta ut hälften så mycket kompledighet som dennes antal sparade övertidstimmar i kompbanken, men ersätts då med dubbel övertidsersättning per timma.

Exempel: En hamnarbetare som jobbat över 8 timmar och sparat dessa i kompbanken, kan vid annat tillfälle ta kompledigt i 4 timmar med faktor 2. Det aktuella avdraget från månadslönen ersätts istället av betalning motsvarande 8 (2 * 4) övertidstimmar.  

Uttagande av kompledighet med faktor 2 berättigar till kvittning motsvarande det dubbla antalet komplediga timmar. En hamnarbetare som arbetat 200 timmar övertid och tar kompledigt i 16 timmar med faktor 2, har därefter möjlighet att jobba ytterligare 32 timmar övertid innan denne slår i övertidstaket detta år.

-----------------

Det finns flera syften med att strama upp nuvarande tillämpning av kvittningsreglerna samt driva på för införande av kompbank:

Dagens snåriga och icke lag/avtals-sanktionerade tillämpningar av kvittningsreglerna ute i hamnbolagen, innebär märkliga skillnader mellan olika grupper av heltidsanställda hamnarbetare. En heltidsanställd hamnarbetare med en veckoarbetstid på 40 timmar kan, oaktat alla andra kvittningsmöjligheter, endast jobba över 200 timmar per år. En annan heltidsanställd hamnarbetare som är anställd på ett schema som inkluderar kvälls- och helgarbete har en veckoarbetstid på 35 timmar. Denne får idag automatisk kvittning av övertid motsvarande 5 timmar per vecka. Det innebär att hamnarbetare nummer två kan jobba 5 timmar övertid per vecka utöver de 200 timmar som utgör det lagstadgade övertidstaket. Följden blir att två heltidsarbetande hamnarbetare i samma hamnbolag kan ha väldigt skiljda möjligheter att jobba övertid, vilket uppfattas som ologiskt och orättvist.

Dagens extremt generösa tillämpning av kvittningsreglerna har i några extremfall gjort att enskilda hamnarbetare kunnat jobba närmare 1000 timmar övertid på ett år, utan mer än ytterst begränsade ledigheter från sitt ordinarie heltidsschema. Att arbetsgivarna utnyttjar enskilda anställda i sådan utsträckning, innebär en hälsorisk och även ett arbetsmiljöproblem för kollegorna i hamnens riskfyllda miljö.

Avsaknaden av möjligheten att ta kompledigt tros samtidigt vara en bidragande orsak till att en icke oansenlig del av arbetsstyrkan idag inte arbetar övertid alls.

Arbetsgivarens överutnyttjande av hamnarbetarnas övertid är ett hinder för utökning av den fasta arbetsstyrkan, då arbetsgivaren hänfaller åt att överutnyttja enskilda hamnarbetare på övertid istället för att fylla luckor eller anställa när arbetsbelastningen ökar kraftigt och beständigt. De extrema kvittningsmöjligheterna kan helt enkelt stå i vägen för att vi ska få fler arbetskamrater med fasta jobb.

Den bärande tanken med förslaget angående kvittningsreglerna och kompbanken är att skapa ett logiskt system som är lika för alla heltidsanställda. Systemet medger visserligen att hamnarbetarna även fortsättningsvis kan jobba mycket övertid, men detta förutsätter i så fall att man samtidigt i viss utsträckning tar kompledigt från sitt ordinarie arbetsschema och därmed får vila. Systemet har ett inbyggt vilokrav för de hamnarbetare som vill arbeta mycket, vilket i sin tur förhindrar extremfall och förebygger de hälso- och arbetsmiljörisker som finns när hamnbolagen fortsätter utnyttja tröttkörda övertidsarbetare. Vidare kan kompbanken stimulera fler som idag inte jobbar över alls att börja göra det i någon utsträckning. Regleringen innebär sammantaget att det blir svårare för arbetsgivarna att fortsätta enligt gamla tröga mönster där man under åratal lutat sig mot stora övertidsuttag i hamndelar där det finns underlag för mer schemalagd personal.

Slut på del 1.

I del 2 kommer responsen från Hamn4ans medlemsmöte samt det första mötet med arbetsgivarsidan att presenteras.