Inloggning för medlemmar



100123: Resursbrister men inga nyanställningar. Bemanningen i fokus framöver

Att sätta kraft bakom kraven på nyanställningar kommer att stå i fokus den närmaste tiden. Situationen är idag närmast parodisk. Samtidigt som arbetsgivaren avfärdar att det skulle finnas behov av att återanställa någon av de 61 hamnarbetare med företrädesrätt som sades upp under förra året, ökar uttaget av blixt- och övertidsarbete från en redan rekordhög nivå. Vid fyra tillfällen på drygt en vecka har det uppstått personalbrist i hamnen som hämmat produktionen.

---------------------------------------------------------------------

I nästa vecka kommer avdelningen att ta fram och presentera egna förslag för arbetsväxling och bemanning i Skandiahamnen. Avdelningen har också upptagit diskussioner med Transport2an för att få tillstånd en allmän omröstning om huruvida nuvarande uppgörelse med 8 man per krangäng bör sägas upp. Skälen är många men framförallt är avsikten att försöka avhjälpa det utbredda missnöjet bland de anställda och den därmed bristande motivationen, återkommande produktionsproblem samt arbetsmiljöaspekter som aktualiserats i samband med en allvarlig olycka ombord på ett containerfartyg.

---------------------------------------------------------------------

I Älvsborgshamnen lever arbetsgivaren inte upp till de extremt låga bemanningsnivåer som utgjort förhandlingsunderlag för nuvarande arbetsscheman. Tidigare förhandlingar har utgått från bemanningsnivåer enligt följande:

18 man per skift på Ghent A, Ghent B, Immingham A och Immingham B

12 man på Tilbury-schemat

36 man på Zeebrugge-schemat

Efter de senaste omstridda omplaceringarna saknas idag sammanlagt 4 man på Ghent- och Imminghamskiften. Samtidigt tar arbetsgivaren dagligen ut ett stort antal blixtanställda för att ingå i arbetsrotationen på schemorna. Undersökningar till och med november förra året visade på ett genomsnittligt uttag av blixt- och övertidsarbetande motsvarande 30 % av totalarbetstiden vid rollhantering på Ghent-båtarna. Den nivån har stigit de senaste månaderna (statistik blir tillgänglig i början av februari). Därutöver tillkommer allt större uttag av bilgäng på samma båtar för att möta behoven nu när export och import av bilar sakta återhämtar sig.

Beroendet av blixt- och övertidsarbete gör hela produktionen sårbar och återkommande resursbrister har bidragit till att bolaget vid ett antal tillfällen misslyckats med att hålla med kunderna avtalade avgångstider. Trots detta vill arbetsgivaren inte ens anställa för att fylla uppkomna luckor på skiften. Arbetsgivaren kan inte längre hänvisa till "luft" eller brister i schemaläggningen, utan uttrycker nu klart och tydligt att motståndet mot återanställningar grundar sig på kalkyler om kortsiktiga ekonomiska besparingar. Om Hamn4an inte agerar bidrar fackföreningen genom passivitet till villkorsdumpning inom branschen. Arbetsgivarna i Göteborg kan inte tillåtas konkurrera med andra hamnar genom att man har färre anställda med anställningstrygghet.

------------------------------------------------------------------

Arbetsgivartrenderna de senaste åren är tydliga. Vid exempelvis Systembolagets och COOP:s lager, chokladfabrikören Marabou, verkstadsföretaget Ålö, klädkedjan Urban Outfitters och båttillverkaren Hallberg Rassy har man sagt upp fastanställd personal med hänvisning till arbetsbrist för att sedan ersätta hela eller delar av den uppsagda styrkan med inhyrd bemanningspersonal. Genom dessa åtgärder har man lyckats kringgå LAS, Lagen om Anställningsskydd, och undslipper därmed ansvar för exempelvis sjuklön och anställningstrygghet. Samtidig försvårar man facklig organisering genom att försätta arbetarna i en mer otrygg situation där det är svårare att göra sin röst hörd mot chefer och ledning. Den kommunalt ägda hamnen i Göteborg har följt efter, men förfinat konceptet efter särskilda förutsättningar. När 50 hamnarbetare fick lämna sina tjänster i augusti förra året behövde man inte ens betala en extern firma för att avvärja det stora självförvållade underskottet på arbetskraft. Istället inkluderade man de uppsagda i det för hamnarna unika blixtsystemet, som ger arbetsgivaren möjligheter att utnyttja behovsanställningar utan anställningstrygghet. Därmed hade man satt skyddslagen LAS ur spel, och har sedan kunnat utnyttja tidigare anställda med företrädesrätt samt extrapersonal för att utföra 10 000-tals arbetstimmar månad efter månad utan att tillhandahålla någon form av anställningstrygghet eller fasta arbetstider.

Flera av de nybildade kommunalt ägda stuveribolagen i Göteborg kommer att få mycket svårt att leva upp till anvisade ramar för blixtuttag i det centrala Hamn- och Stuveriavtalet § 3 Mom 4 st 3 mening 1: "Andelen arbetade timmar i branschen utförda av behovsanställda bör inte överskrida 20 % av totalt arbetade timmar per kalenderår."

Hamnen i Göteborg har väldigt goda förutsättningar, både gällande produktionsbeläggning och skräddarsydda scheman, för att ha en större andel fastanställd personal än den i avtalet angivna smärtgränsen. Ändå väljer man en annan strategi. Det uppfattas som cyniskt av arbetarkollektivet.